Byt linje, sprid ut FN! Februari 2011.

On a Gendered Way to Copenhagen
Om Klimat, Ekofeminism, Gröna kvinnor och Köpenhamn
Eva Moberg: TA  FRAM  ER  HEMLIGA  FRAMTIDSSTUDIE!
Män i Sverige ofta ett hinder för energiutveckling
Kommentar till artikeln: Kärnkraften behövs för miljön
Lita inte på kärnkraftskramarna - januari 2008
Gud är tillbaka? - januari 2008
Ta avstånd från hedersvåldet! - maj 2007
MESOPOTAMIEN - IRAK - OCH SEN? - maj 2007
Demokrati i ett patriarkat
Genusanalys på budgeten - juni 2006
Religion and Women's Human Rights
Position paper of the European Women's Lobby - maj 2006
Vad är patriarkatet? - februari 2006

MESOPOTAMIEN - IRAK - OCH SEN?

Ännu en bomb rapporteras, nu från norra Irak, en till, en till, en till.... det finns noggrann statistik på hur många människor som sprängts sönder, mördats, sedan USA invaderade Irak. Media är bra på statistik, men inte så bra på helhet och sammanhang.

På buss 2 från Kungsträdgården i Stockholm tilltalas jag av en kortväxt korpulent man. Han säger att jag ser ut som en syriansk munk. Det är min kroppshållning, mina vita byxor och uppfällda kapuschongen när jag står i blåsten och väntan på bussen, som ger honom associationen. Mannen visar sig vara assyrier. Han berättar att han ska resa tillbaka på besök, efter 60 år i Sverige. I sina tankar var han redan där och jag blev en del av dem, av tankarna. -Varför en munk och inte en nunna? Att kalla mig för nunna hade varit en förolämpning säger han, nunnor är inget värda.

Det fick mig att tänka tillbaka till hur det en gång varit i Irak, landet mellan de två floderna Eufrat och Tigris. Ett område länge bebott av människor som tros levt i fred med varandra, förmodligen därför att gick att leva ett gott liv där. Klimatet var behagligt, där fanns bördiga jordar och en rik flora och fauna.

För ca 6~500 år sedan, ett kort perspektiv i Moder Jords historia, blomstrade där högt stående kulturer. Arkeologer har där funnit några av världens tidigaste stadsbildningar, Ur, Mari och Susa, det gamla Mesopotamien. För ca 5~500 år sedan nedtecknades både kilskrift och bildskrift i staden Uruk belägen vid den del av Mesopotamien som då kallades Babylon. Där utvecklades skrivkonst och tusentals lertavlor med olika varianter av skrift har hittats.

Precis innan Eufrat flyter ut i Persiska viken delar den sig i två floder under ett 25 mil långt område, för att sedan sluta sig samman igen.
Området däremellan kallades Sumer. Sumerna sägs vara det folk som tog första steget in i böckernas värld och det var de som delade in cirkeln i 360 grader. Konstnärer, handens sköna arbetare, gavs ekonomiska möjligheter till att utveckla stor skicklighet genom specialisering.

Koppar och tenn blandades och så blev brons till, en metall som fått ge namn åt en hel tidsålder, Bronsåldern. Bronsföremål pryddes ofta med snäckor och ädla stenar. Den gröna keramiken tros komma från den tidsperioden. Av lergods och marmor gjordes fina detaljerade och verklighetstrogna statyetter, de flesta föreställande kvinnor.

Här byggdes det stora tempelkomplexet Eanna som var tillägnat gudinnan Inanna, även kallad Ishtar. Innana var förebild för liv och död, en drottning över himmel och jord. En gudinna för kärlek och födande med Venus som symbol, en livgivarinna som kunde ge mjölk.

Klimatet förändrades, så som det alltid gjort av olika anledningar i jordens och med det mänsklighetens historia. I Mesopotamien visar utgrävningar på en tilltagande urbanisering, centralisering och social stratifiering.~Jorden odlades hårt och förlorade med tiden sin växtkraft.
Skogarna höggs ner och stora vilda djur som lejon, elefanter och gaseller utrotades. Floderna svämmade ofta över då det inte längre fanns växtlighet som kunde ta emot allt regn. Från tidigare sedimentering i meandersvängarna sköljdes nu näringen rakt ut i havet.

När många människor dras till samma plats krävs en tydlig organisation.
Ägande, makt, över och underordning får allt större betydelse. Makt koncentreras och behöver försvaras och en tio meter bred mur byggdes kring den urgamla staden Uruk. Stammar från norr, där ett kallare och torrare klimat gjort överlevnad svår, tros ha invaderat i olika omgångar under flera tusen år. Moder Jord förlorade successivt sin dragningskraft i människans föreställningsvärd. Kanske man helt enkelt blev förbannad på morsan. Att vara hungrig, rädd för övergrepp och att försvara sig gav näring till en dödskultur.

De som hade det kraftfullaste vapnet vann. Kampen om det kraftfullaste vapnet pågår än. I flera västorienterade länder ingår i dag kärnvapenbestyckade robotar i det som kallas det ” normala försvaret ”.
Iraks grannland Iran anrikar uran till kärnkraft, anrikat uran är grunden för den ultimata bomben, atombomben som gör slut på allt. Motkraften heter kunskap om hur allting hör ihop. Att det du gör mot jorden också drabbar dig som människa, att se till helheten.~

Vi hittar många spår i vårt kulturarv och vår kulturhistoria från en tid då även de kvinnliga principerna, att ge liv, bejakades och värderades högt. Där barnet, det nya livet, sågs som meningen med livet, som steget in i framtiden.

Ewa Larsson, ordförande för Gröna kvinnor

Demokrati i ett patriarkat

Demokrati är allas våra olika berättelser, allas våra olika åsikter och allas vår olika delaktighet efter förmåga, på lika villkor.

Men om inte vi kan mötas och tala med varandra, utan låter oss drivas av grabbighetens hårda skola, gömmer oss bakom politiska barrikader och sårade egon, hur ska vi då kunna tror att vi ska kunna bygga vidare på demokratin?

Efter tio år som fritidspolitiker, nämndeman i Luleå Tingsrätt och ledamot i Norrbottens Polisstyrelsen i Norrbotten, tar jag time out från politiken.

En kort summering är att det har varit lärorika, tuffa och roliga år med många prövningar.

Svåraste har det nog varit att förhålla mig till det dolda politiska maktspel som städigt pågår runt omkring oss och som styr vår vardag och verklighet och som gör att människor faller mellan stolar eller blir utstötta i av samhället.

Min farhåga, att vi lever i lögnen att vi till fullo har ett demokratiskt samhälle där det råder yttrandefrihet, har bekräftats mer än en gång.

Hoppet är att det finns många goda tankar och viljor, Tyvärr får en del aldrig möjlighet kliva fram i rampljuset. Eller så drivs de på flykt av grabbigheten.

Politiken är som alla familjsystem, uppbyggt på gamla makttraditioner och vänskaps-förhållanden. I likhet med familjesystemets känslomässiga uppbyggnad i triangeln, offer, räddare och förföljare, gynnar och belönas de som håller med, och stöter ut de som tänker olika.

Så rullar det på med nya offer, nya räddare, nya förföljare och nya personliga tragedier där vissa får sin slutgiltiga avrättning i medias, mediokra dramaturgi.

Det händer väl inte i vårt moderna samhälle, vi som jobbar med mobbning i skolorna, är långt framme vetenskaplig i arbetsmiljöfrågor och organisationsklimat? Säger vi i förhoppningen om att världen inte är så fasansfull som den faktiskt kan vara.

Jo det händer. Dagligen.

Politikens gårdar, liksom journalistikens, kan jämföras med vilken grundskoleklass som helst där man utan skrupler kan hemfalla åt den allra simplaste form av skolgårdsmobbning.

Det har inget med ålder eller yrke att göra. Det har att göra med vår existentiella ångest, våra rädslor att bli övergivna, att inte duga, och med de myter och värderingar om oss själva och andra som vi har men som vi inte alltid är medvetna om.

Att frigöra oss från villfarelserna är kanske rent av omöjligt. Det är snarare så att upptäckten av de krafter som driver oss att handla på ett visst sätt för oss, åtminstone för en stund, en liten bit framåt.

Vad som måste ske är att helhetssynen måste förstärkas i det politiska arbetet.

En fråga, ett beslut, en organisation måste tålas att ses utifrån flera perspektiv och åsikter, där inget perspektiv eller åsikter eller partier dominerar, utan de olika tankarna kompletterar varandra.

Polisen är en sådan organisation som skulle vara betjänt av ett humanistiskt politiskt nytänk.

Polisens uppdrag är att försäkra den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet, förebygga och upptäcka brott samt se till att den som har begått brott identifieras och lagförs.

I slutändan är det politikernas förmåga att ta till sig kunskap, samarbeta, mod att låta bli att använda sin maktställning för att köra över andra, se och lyssna på de människor som arbetar ute i organisationen, föra deras budskap vidare upp på den politiska agendan som avgör hur väl verksamheten fungerar och hur människor mår.

Att lyfta sig själv ur villfarelserna och se andra människor är en politisk utmaning som ger ringar på vattnet.

Helen Doktare, numera partilös frilansjournalist.

Genusanalys på budgeten

Enligt slutdokumenet från världskvinnokonferensen i Beijing 1995 förpliktigade sig de nordiska länderna att integrera ett könsperspektiv i alla politiska beslut. Detta gäller även de nationella budgetarna som spelar en betydande roll vid prioriteringar. En budget med en konsekvent, synligt och genomarbetat könsperspektiv har möjlighet att säkra en utveckling mot jämställdhet.

I världen pågår det ett sextiotal initiativ för att utveckla de statliga budgetarbetet som går under namnet ”Gender Responsive Budgeting”(GRB). Australien har sedan åttiotalet integrerat könsperspektiv i federal- och statsbudgetar vilka omfattar både ekonomisk och social politik. Även Sydafrika och Tanzania, men såväl England, Irland, Belgien, Frankrike och Spanien har arbetat med GRB. Internationella organisationer som OECD, EU, Världsbanken och FN ser genusanalyser på den ekonomiska politiken som ett viktigt verktyg för jämställdhetsarbetet. Finansministrarna i Commonwealth har fastslagit att integrera jämställdhetsperspektivet i de egna budgetprocesserna till 2005.  

Varför jämställdhetsanalys

Att analysera offentliga utgifter och inkomster utifrån ett köns- och jämställdhetsperspektiv ger förutom förståelse för hur olika politiska beslut påverkar kvinnor och män även medvetandegörande om i vilken utsträckning budget och politiska åtgärder bidrar till öka eller minska ojämställdheten. Informationen bidrar till att ge politiska beslutfattare, utredare och den offentliga förvaltningen bättre förutsättningar när det gäller den ekonomiska styrningen så att jämställdhetsmålen som satts upp kan nås. Det har också visat sig från internationell erfarenhet av genusanalyser på budgeten att den har underlättat strategi- och policyformuleringar. Detta har medfört ökad ekonomisk effektivitet eftersom träffsäkrare insatser för att uppnå jämställdhetsmålen har lett till effektivare användning av resurserna. Dessutom har genusbudgetar resulterat i förbättrad och rättvisare sett ur ett demokratiperspektiv service till medborgarna. Ytterligare information från internationell erfarenhet har visat sig att resurserna har inte har fördelats på ett sätt som bidrar till ökad jämställdhet enligt World Banks hemsida www.worldbank.org/wbi/publicfinance/gender.html

Jämställdhetsanalyser

Några viktiga frågeställningar att tänka på: Vilka specifika karakteristika finns för kvinnor respektive män, pojkar och flickor? Finns det problem som är speciella för en av grupperna? Hur tar det sig uttryck? Hur ser fördelningen av medel ut mellan kvinnor och män? Hur ser de ekonomiska satsningarna ut i de olika program och åtgärder för att bidra till ökad jämställdhet? Bidrar dessa till ökad jämställdhet? Är det tillräckligt? Finns det strukturella olikheter mellan grupperna? Bör annan prioritering göras? Analysen ger beslutfattare och handläggare information som kan bidra till större måluppfyllelse.

Formulera jämställdhetsmål och jämställdhets-indikatorer som är konkreta och utvärderingsbara för olika politikerområden

I en genusbudget med utvärderingsbara jämställdhetsmål och jämställdhetsindika-torer bidrar dessa till att tydliggöra ekonomiska prioriteringar av resurserna samt möjlighet till uppföljning och utvärdering av politikens och verksamhetens påverkan på jämställdheten inom området.

Framtag av könsuppdelad statistik

En förutsättning för att kunna genomföra genusanalys att det finns könsupprättad statistik. All statistik ska vara insamlad efter kön. Kön bör vara övergripande indelningsgrund för alla variabler och karaktäristika som analyseras och presenteras.

Analysera effekter av ekonomisk politik

Belys i kalkyler och prognoser hur utvecklingen påverkar män och kvinnor! Kommentera hur trender som beskrivs påverkar kvinnor och män! Ta fram de utsatta grupperna!  

Metod 1 - 3 R metoden

Tre områden undersöks: representation, resurser och realia. Genom en kvantitativ undersökning av representation och resurser får man ett statistiskt underlag för att analysera realia. Detta leder fram till svar på frågorna vem får vad och på vilka villkor.

Representationen ska kartläggas i verksamheten på alla nivåer och avdelningar i organisationen. Man tar reda på hur många kvinnor och hur många män som är beslutsfattare och verkställare.

Resurser ska kartläggas utifrån uppdelning på kvinnor och män. Här kartläggs hur pengar, tid, utrymme och information fördelas mellan kvinnor och män. Här beskrivs hur åtgärder och satsningar fördelas på kön och också vilka prioriteringar som görs.

Realia ska analysera resultaten från representation och resurser för att synliggöra normer, värderingar och kvalitetsmått som styr verksamheten. Frågeställningar som: Vem eller vilka sätter normen i verksamheten? Vem definierar och tolkar arbetet och sätter ett pris på det? Vems behov tillgodoses?

Detta leder till att synliggöra och lyfta fram förklaringar till olika könsmönster i representation och resurser samt att åskådliggöra om fördelningen är motiverad utifrån verksamhetens mål.

Resultat

Kartläggningen och analysen ligger till grund för förändringsarbetet. Utifrån resultaten görs jämförelser med verksamhetens mål och jämställdhetsmål. Man beslutar om förändringar i verksamheten behövs, vilket kan handla om att utveckla nya rutiner, förändra framtagande av statistik m m.

Metod 2 - JämKAS Bas

Jäm Kas Bas (Jämställdhet Kartläggning Analys Slutsats), JämStöd, Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten N2005:02, Sverige. Metoden är ett verktyg för att systematiskt göra en jämställdhetsanalys inom ett politikerområde och att välja ett strategiskt område att arbeta vidare med. Den består av tre delar: inventering och urval, kartläggning och analys samt utformande av mål och indikatorer.

Inventering

Steg 1 Utgå från ett politikområde. Inventera vilka verksamhetsområden och målformuleringar som finns inom politikerområdet.

Steg 2 Inventera och redogör för på vilket sätt de jämställdhetspolitiska målen är relevanta för den verksamhet som finns inom politikområdet.

Steg 3 Redogör för på vilket sätt de jämställdhetspolitiska målen inte är relevanta för den verksamhet som finns inom politikområdet.

Steg 4 Välj ut ett eller flera verksamhetsområden som är centrala eller på annat sätt strategiskt viktiga ur jämställdhetssynpunkt.

Kartläggning och analys

Steg 5 Vilken är målgruppen för det område (verksamhet) som ska analyseras?

Steg 6A Beskriv de könsmönster som är relevanta att känna till

Steg 6B Tag reda på hur de relevanta könsmönstren ser ut genom att t.ex ta fram statistik

Steg 7 Utgå från de relevanta könsmönster som lyfts fram i steg 6. Analysera om kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom området. Om det inte är jämställt - beskriv på vilket sätt och vilka konsekvenser ojämställdheten har och får.

Steg 8 Beskriv vad som skulle leda till ökad jämställdhet. Utgå ifrån verksamheter både inom och utanför de aktuella politikområdet.

Målformulering

Steg 9 Problematisera den befintliga målformuleringen utifrån analysen som gjorts i steg 5-8. Beskriv hur väl målformuleringen speglar jämställdhets-perspektivet inom verksamhetsområdet! Beskriv om något saknas i målformu-leringen!

Steg 10 Formulera om eller formulera ett nytt verksamhetsmål!

Steg 11 Identifiera lämpliga indikatorer till verksamhetsmålet

Metod 3 - för studie av resursfördelning inom specifikt program

Den här metoden kan användas för att studera ett konkret utgiftsområde, där resursfördelningen följts upp ur ett könsperspektiv. Modellen definierar fyra nivåer: input, aktivitet, output och effekter.

Analytisk ram

•  Hur många personer utgör målgrupp för programmet?

•  Vilka grupper omfattas?

•  Hur ser könsfördelningen ut inom målgruppen?

•  Hur många insatser/aktiviteter omfattas programmet av?

•  Hur fördelas resurserna mellan olika insatser/aktiviteter?

•  Hur ser könsfördelningen ut bland mottagare/deltagare av programmet?

•  Vilka kriterier gäller för att få medel från programmet?

•  Vilka olika typer av aktiviteter omfattas programmet av?

•  Hur har pengarna fördelats mellan kvinnor och män?

•  Vad betyder denna resurstilldelning i ett jämställdhetsperspektiv?

•  Vilka problem (tekniska, innehållsmässiga och politiska) uppstår, vid analysen?

Input

•  Hur mycket pengar har fördelats?

•  Vilka omfattas av målgruppen för programmet?

•  Hur många uppdelat på kön har deltagit i programmet? Motsvarar det målsättningen med målgruppen?

Aktiviteter

•  Vilka aktiviteter/insatser har tilldelas pengar?

•  Hur är aktiviteten/insatsen utformad och beskriven?

Output

•  Vilka faktiska resultat/konsekvenser har aktiviteten haft? Är resultatet som förväntat i förhållande till kvinnor och män?

•  Har fördelningen av medel i förhållande till programmet önskad effekt, om man ser till förhållande till målsättningen för varje aktivitet samt i förhållande till verksamhetsområdets mål?

•  Har fördelning av resurser fått önskad effekt i förhållande till politiska mål, i förhållande till integrering av jämställdhetsperspektivet samt i förhållande till uppställda jämställdhetsmål?

//mr

Vad är patriarkatet?

Ordet härstammar från Patriark, enligt Bonniers ordbok från 1986 så är en Patriark den som innehar det högsta ämbetet i grekisk-ortodoxa kyrkan.

Rent allmänt sägs det vara en vördnadsinbjudande åldring av manligt kön.

Abraham, Isak och Jakob, de som i Bibeln (Gamla Testamentet) kallas för Israels stamfäder benämns i ordboken som patriarker.

Patriarkalisk benämns som hus och som landsfaderlig, präglat av faderlig myndighet och omvårdnad.

I samma ordbok finns inte ordet Matriark, d v s det finns ingen vördnadsinbjudande åldring av kvinnligt kön, däremot finns ordet Matriarkat som benämns som modersrätt och sägs vara ett bruk hos vissa folk att räkna släktskap endast efter modern. Snabbt tilläggs dock att det härvidlag vanligen är äldste morbrodern som är familjeöverhuvud. Men, avslutas det med, mera allmänt är att med ordet matriarkat menas ett mödra- eller kvinnovälde, ett Matriarkaliskt system. Om ett sådant system präglas av moderlig myndighet och omvårdnad framgår inte.

På webben i dag har jag hittat följande beskrivning: Ett patriarkat, egentligen i kyrkliga sammanhang en patriarks värdighet eller ämbete; det område, som förvaltas av en patriark. Ordet kommer ur grekiskan och betyder egentligen "fadersvälde". Begreppet myntades av den tyske nationalekonomen, filosofen och sociologen Max Weber .

Enligt radikalfeministisk teori en samhällsordning där män som genus (kön) har makten. Motsatsen kallas då matriarkat . Somliga, t.ex. Eva Lundgren , går ett steg längre, och talar i stället om en könsmaktsordning som i förlängningen leder till mäns våld mot kvinnor, här skrivs det inte att Eva Lundgren är professor i genusvetenskap.

Patriarkalt våld definieras av FN:s specialrapportör om våld mot kvinnor som ett samlingsbegrepp för det våld som finns världen över och som bottnar i och försvarar patriarkala maktstrukturer.

Och just mäns våld mot kvinnor ser vi i Gröna qvinnor som den yttersta konsekvensen av patriarkatet, läs även mp:s partiprogram där våld som maktmedel lyfts fram. I Miljöpartiets studiematerial:

Redskap På Väg – Grön feminism , säger författarna Ewa Larsson och Marie Milling att det som kännetecknar Patriarkaliska samhällen är privat ägande, pyramidstrukturer och makt över krig och militarism, våld mot kvinnor och barn och suveränitet åt EN sorts manlighet, patriarken, den hegemoniska manligheten.

Hegemoni = överhöghet, ledande, dominans och herravälde.

Internationellt så har många åtgärder vidtagits de senaste 15 åren för att börja tala öppet om patriarkalt våld och förtryck. Olika studier har publicerats som visar att män utsätts för våld utanför familjen medan kvinnor och flickor i huvudsak drabbas av mannens våld i hemmet inom familjen. Vid FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995 ändrades begreppet våld mot kvinnor och flickor från att tidigare benämnts som en hälsofråga till att bli en fråga om rättigheter och med det behandlas ur ett rättighetsperspektiv, - en mänsklig rättighet.

Allt fler människor världen över förstår i dag det patriarkala våldets enorma omfattning. I Sida-rapporten Ending gender based violence: A call for global action, redovisas de ekonomiska kostnaderna för detta kontinuerliga våld.

En kvinna av tre har under sin livstid utsatts för våld. Abortering av flickfoster och våld mot flickor och kvinnor beräknas att under de senaste 15 åren skördat fler offer än 1900-talets båda världskrig och övriga krig sammantaget.

Insikten om systematiken, könsmakts- och genusordningen och tolkning av mansrollen och maskuliniteten liksom kvinnorollen och feminiteten som bakomliggande orsaker medför att fokus nu ligger på att stärka regelverk, handlingsplaner och riktlinjer inom organisationer och myndigheter både internationellt och i Sverige. Offret, kvinnan, erbjuds skyddat boende. Mindre har gjorts för att straffa förövaren och förändra själva grundstrukturen som vidmakthåller våldet.

- Det är här vi Gröna qvinnor kommer in, vi vet att det tar lång tid att förändra beteende, men vi är vana vid att tala öppet om det vi ser och vill förändra. Vi vet också att vi själva måste föregå med gott exempel för att bli trovärdiga i vårt politiska förändringsarbete. För att elda under din vrede vill jag att du läser denna vidriga sång som fanns med i juridiska föreningens sångbok 1992. De som då sjöng sången arbetar i dag i våra domstolar.

När som sädesvätskor sprutar uppå magen
Lilla Ida hon är bara fjorton år
Man kan se på henne att hon är rätt tagen
Så jag smeker ömt min kuk mot hennes lår.
Hennes ögon dom är röda utav smärta
Hennes mutta den är full av blod
Och då tänker jag på gamla horan Berta
I vars fitta man fick in ett matsalsbord.

Att synliggöra patriarkatet som socialt system
är ett sätt att komma åt det.

Våld, våldtäkter, pornografi, prostitution och könshandel över gränser (trafficking) visar inga tecken på att minska, varken internationellt eller i Sverige. Även de könsbaserade löneskillnaderna tycks svåra att rå på, i Sverige ligger de kvar på 12 procent. Det är fortfarande kvinnan som utför det mesta av det obetalda arbetet i hemmet.

Kvinnor får sämre sjukvård och lägre ersättningar från försäkringssystemen. Och det är inte fler kvinnor i bolagsstyrelsen i dag, trots hot om lagstiftning.

Kvinnor har rösträtt och det förs viss offentlig debatt om jämställdhet, ändå är det så oändligt trögt. Och du kanske själv har mötts av kommentaren, – jamen det är bättre i Sverige än i andra länder, eller, - så dåligt är det väl ändå inte.

En del menar att patriarkatets rötter finns i feodal- och bondesamhället som ett system att bevara ekonomisk- och politisk makt inom en stam, klan, släkt eller ett hushåll. Kvinnan var en egendom. När hon gifte sig bytte hon ägare. Kontroll över kvinnans sexualitet och barnafödande krävdes för att upprätthålla systemet.

Som Grön qvinna vill jag fördjupa och mer problematisera begreppet.

Jag skippar konspirationsteorierna och ser att patriarkatet har sina rötter i religioner byggda på hierarki och lydnad. De aktiva religioner som ligger vårt land närmast är kristendom, judendom och islam. Och det är ju därifrån själva ordet patriark härstammar. Härifrån kommer det förödande ”rätt eller fel tänkandet”. Men vid en djupdykning så finner jag också att alla religioner och stora livsfilosofier bottnar i ett gemensamt kärleksbudskap. Det är många som försöker utveckla just kärleksbudskapet inom olika religiösa rörelser. Men det är också många, förödande många, som hävdar aktuell sanning i Bibeln och i Koranen och vill att dessa gamla döda texter, i sin helhet, ska betraktas som levande budskap i dag i stället för historiska dokument.

Då är det extra viktigt att komma ihåg att vi alla är medskapare av verkligheten. Och att vi alla är präglade av att se varandra utifrån den normgivande mannens blick. Våra patriarkala förväntningar på varandra styrs av dessa normer, ibland med tragikomisk följd, ibland med dödlig utgång – för kvinnan.

När ordföranden i riksidrottsförbundet, Karin Mattson, säger att vi måste skilja på samhällsproblem och problem inom idrotten, så undrar naturligtvis jag om inte idrotten är en del av samhället. Eller när en Stockholmsmoderat, Sten Nordin, vill införa säkra gångstråk för kvinnor för att ta sig mellan bussen och/eller tunnelbanan och hemmet – dygnet runt, så undrar jag naturligtvis varför vi inte i stället kan bura in de män som gör livet osäkert för kvinnor, d v s drygt halva mänskligheten. Jag undrar också om kvinnor som väljer en annan icke säker väg, får skylla sig själva om de blir attackerade. Sedan har jag naturligtvis ingenting emot att vi belyser våra vägar så att det anpassas efter de som går i stället för de som åker bil, bilarna (som tidigare ansetts som uteslutande mannens redskap) har ju egna lampor. Det är strukturen jag vill åt!

För att vårt arbete med jämställdhet ska få varaktig effekt, och målet att alla människor ska ha samma rättigheter och skyldigheter ska bli verklighet, behöver skärpa upp lagar och följa de lagar som redan finns. Vi måste också tala om människors olika trosföreställningar, deras patriarkala grundstrukturer och konsekvenser om det öppna samhället ytterligare ska anpassas utifrån dem. Först i det öppna samtalet kan de kvarvarande struktur baserade på patriarkens herravälde, och uppburna av oss alla, successivt förpassas till historia. Och - vi måste hålla statsskicket rent från religion.

Ewa Larsson , ordförande Gröna qvinnor.

UPP